Reflexion över dikten till Karin Boye

Det är inte lätt, i den vida världen att vara
och känna på trycket, och på vad som krävas.
Var människan än fågel, som sjunker och hävas
var laget lite längre, och läget att klara,
var känslan inte så djup att det verkligen skrämde.
Vad är man, när det at bekymra sig gäller
slik knopp där på trädet till regndroppen gnäller.
Som far tänkas vara,
som omkring knoppen klämde.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar